Moms & Dropshipping i Sverige

Dropshipping till Sverige kan i vissa gränsöverskridande upplägg struktureras så att säljaren inte tar ut svensk moms i kassan. Avgörande är inte var ditt företag har sitt säte, utan var varan startar och vem som importerar den. Här hittar du rättsgrunderna, de svenska särdragen och skyldigheterna vid sidan av momsen.

Gäller det här dig? Sidan är för säljare vars varor går från ett land utanför EU direkt till konsumenter i Sverige, som inte håller lager inom EU och som i dag tar ut moms i kassan eller är osäkra på om de måste. Låt oss granska ditt upplägg gratis – utan förpliktelser, med svar inom 48 arbetstimmar. (Våra tjänstesidor är på engelska.)

Var är platsen för leveransen?

Börjar transporten i ett tredjeland, till exempel Kina, och går varan direkt till en konsument i Sverige, bestäms platsen för leveransen av artikel 32 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och av 6 kap. 5 § mervärdesskattelagen (2023:200): leveransen knyts till platsen där varan finns när transporten påbörjas. Finns varan då utanför EU är leveransen enligt 6 kap. 3 § ML gjord utomlands.

Det avgörande undantaget står i 6 kap. 6 § ML. Om transporten påbörjas utanför EU men varan importeras till Sverige är leveransen gjord inom landet när den görs av den som är betalningsskyldig för importmomsen enligt 16 kap. 18–22 §§ ML, och detsamma gäller efterföljande leveranser i kedjan. Bestämmelsen motsvarar artikel 32 andra stycket i direktivet. Skatteverket uttrycker den så: är säljaren betalningsskyldig för importen är leveransen gjord inom landet, är det köparen är den gjord utomlands. Levererar du förtullat och betalt (DDP) är du skyldig svensk moms.

Momsen försvinner inte: den uppkommer vid importen och bärs av kunden som importör, vilket måste framgå av köpvillkor, kassa och faktura. Använder du i stället importordningen (IOSS) är leveransen enligt 6 kap. 11 § ML gjord i Sverige – du tar ut svensk moms i kassan, och importen är momsfri enligt 10 kap. 58 § ML om identifieringsnumret lämnas till Tullverket senast när tulldeklarationen ges in.

Moms i Sverige: nyckeltalen

• Normalskattesats: 25 procent (9 kap. 2 § ML)
• 12 procent: bland annat restaurang och catering, hotell och camping, vissa reparationer
• 6 procent: bland annat böcker, tidningar, persontransporter och kultur. Livsmedel har 6 procent sedan den 1 april 2026 (9 kap. 19 § ML) – tillfälligt, den 1 januari 2028 återgår livsmedel till 12 procent.
• Moms vid import: samma satser, beräknade på tullvärdet plus tull och frakt fram till första bestämmelseorten här (8 kap. 24–26 §§ ML).
• Tull på småsändningar: tullfriheten upp till 150 euro upphörde den 1 juli 2026 (förordning (EU) 2026/382). Sedan dess gäller övergångsvis en fast tull på 3 euro per artikel vid distansförsäljning av importerade varor med ett verkligt värde upp till 150 euro. Varuslaget styr: likartade varor i en sändning räknas som en artikel, så fem identiska t-shirtar kostar 3 euro, en t-shirt och en klocka 6 euro. Schablontullen gäller i två fall: när importen är momsbefriad för att du använder IOSS (artikel 143.1 ca i direktiv 2006/112/EG) eller när försändelsen går som postförsändelse. Skickar du med kurir utan IOSS gäller i stället den vanliga tulltaxan. Åtgärden löper till den 1 juli 2028.
• Hanteringsavgift, väntad från den 1 november 2026: enligt artikel 20.2 i förordning (EU) 2026/2108 tar tullen ut en avgift med ett fast belopp per vara; kommissionen fastställde den till 2 euro per vara genom delegerad förordning av den 21 september 2026. Den gäller från tionde dagen efter att akten publicerats i EUT, även över 150 euro, återbetalas inte och betalas av den som är tullskyldig vid importen.
• Moms från första kronan: fribeloppet på 22 euro avskaffades redan den 1 juli 2021.

Behöriga myndigheter

• Skatteverket hanterar momsregistrering, momsdeklarationer och OSS/IOSS. Utländska företag registrerar sig via e-tjänsten Registrera utländsk verksamhet i Sverige eller med blanketten SKV 4632, som handläggs vid utlandsskattekontoret. Svensk e-legitimation krävs inte.
• Momsombud – ett svenskt särdrag. Är du etablerad i ett land utanför EU och betalningsskyldig för moms här ska du företrädas av ett momsombud godkänt av Skatteverket (6 kap. 2 och 3 §§ skatteförfarandelagen). Undantag gäller bara företag i ett annat nordiskt land; brittiska företag måste enligt Skatteverket ha ombud. Ombudet ska finnas i Sverige och svara för momsredovisningen, men är inte självt betalningsskyldigt. Kravet gäller inte tredjelandsordningen.
• Tullverket tar upp tull, och importmoms om deklaranten inte är momsregistrerad här; är deklaranten momsregistrerad i Sverige redovisas importmomsen i stället till Skatteverket i momsdeklarationen (2 kap. 2 § tullagen (2016:253)). Ett Eori-nummer söks i det EU-land där den första tullaktiviteten sker. Viktigt: en aktör utanför EU kan inte vara deklarant i en svensk tulldeklaration (Norge undantaget), och momsregistrering ger inte EU-etablering. Ett indirekt ombud behövs då, och är ombudet deklarant blir den för vars räkning ombudet handlar betalningsskyldig för importmomsen (16 kap. 20 § ML).

Räkneexempel: en order på 60 euro

En kund i Göteborg beställer en produkt för 60 euro inklusive frakt, cirka 677 kronor, som skickas direkt från Kina.

• Kunden är importör, ingen IOSS: tull tas ut med 3 euro per artikel, och eftersom tullen ingår i underlaget blir momsen 25 procent på 63 euro, cirka 15,75 euro (omkring 178 kronor). Använder transportören den särskilda ordningen i 23 kap. ML tar den ut momsen av mottagaren senast vid utlämningen, oftast mot en egen avgift, och betalar in den månadsvis till Tullverket.
• Med IOSS: du tar ut 25 procent i kassan, alltså 15 euro (omkring 169 kronor), och redovisar beloppet via importordningen. Importen är då momsfri. Den fasta tullen betalas ändå av den som deklarerar, och ingår vid IOSS inte i något momsunderlag.
• DDP genom dig: är du betalningsskyldig för importmomsen ligger platsen för leveransen i Sverige (6 kap. 6 § ML). Då behöver du svensk momsregistrering, sannolikt ett momsombud och ett indirekt tullombud, och redovisar 25 procent på försäljningspriset.

Vilken variant som gäller för din butik säger vi i den kostnadsfria analysen.

När behöver du ett svenskt momsregistreringsnummer?

• När du lagerhåller varor i Sverige, till exempel hos ett tredjepartslager eller Amazon FBA.
• När du eller ditt ombud importerar varorna hit och leveransen inte täcks av IOSS.
• När du gör unionsinterna förvärv i Sverige.

Redovisningsperioden följer beskattningsunderlaget: beskattningsår upp till 1 miljon kronor, kvartal upp till 40 miljoner, däröver månad. Vid kvartal och månad lämnas deklarationen normalt den 12:e i andra månaden efter perioden, eller den 26:e i månaden efter för underlag över 40 miljoner kronor. Undantaget för liten årsomsättning – 120 000 kronor enligt 18 kap. 4 § ML – kan inte användas av företag utan etablering i EU (18 kap. 6 § ML).

Fakturor till svenska kunder

Utfärdar du en faktura ska den innehålla uppgifterna i 17 kap. 24 § ML, bland annat namn och adresser, momsregistreringsnummer, löpnummer, varuslag, underlag per skattesats och momsbelopp. Förenklad faktura får användas upp till 4 000 kronor inklusive moms (17 kap. 26 § ML). Ska momsen betalas till svenska staten måste beloppet anges i svenska kronor, oavsett fakturavaluta (17 kap. 29 § ML).

Tar du inte ut svensk moms därför att leveransen är gjord utomlands ska du inte ange någon moms, utan en tydlig upplysning om varför. Den som felaktigt debiterar moms på en faktura är enligt 16 kap. 23 § ML betalningsskyldig till staten för beloppet – även om momsen aldrig borde ha tagits ut.

Skyldigheter utöver momsen som många säljare missar

Den som säljer till svenska konsumenter har fler registreringsplikter. De rör inte momsen, men orsakar ofta problem med marknadsplatser och betaltjänster.

• Förpackningar: EU:s förpackningsförordning (PPWR, (EU) 2025/40) ändrade reglerna den 12 augusti 2026. Den som är etablerad i ett annat land och för första gången tillhandahåller förpackade produkter direkt till slutanvändare i Sverige är producent (artikel 3.1.15 d) och ska enligt artikel 45.3 utse ett behörigt ombud för utökat producentansvar här. Registrering i det nationella producentregistret krävs innan produkterna tillhandahålls (artikel 44).
• Elutrustning: den som utan etablering här säljer elutrustning på distans direkt till en användare i Sverige är producent enligt 9 § första stycket 4 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, och ska anmäla sig till Naturvårdsverket före tillhandahållandet samt rapportera årligen. Företag i ett annat EES-land kan utse en producentrepresentant här. Elutrustning med inbyggda batterier omfattas av två producentansvar.
• Batterier: EU:s batteriförordning ((EU) 2023/1542) gäller i dessa delar sedan den 18 augusti 2025. Den som säljer batterier på distans direkt till slutanvändare i Sverige och är etablerad i ett annat land är producent (artikel 3.47 d), ska registrera sig i producentregistret (artikel 55) och utse ett behörigt ombud här (artikel 56.3).
• Marknadsplatser: möjliggör en plattform distansförsäljning av importerade varor upp till 150 euro anses plattformen enligt 5 kap. 5 § ML själv ha levererat varorna och redovisar momsen. Plattformar har dokumentationsskyldighet enligt 17 kap. 35–37 §§ ML, och ska enligt PPWR artikel 45.4 hämta in producentens registreringsnummer innan en säljare släpps på.

Vad Skatteverket vill se vid en kontroll

När Skatteverket granskar en struktur handlar det sällan om teorin, utan om underlagen. Vanligen efterfrågas:

• Transport- och fraktdokument som visar avgångsorten i tredjelandet
• Tullhandlingar som visar vem som varit deklarant och betalningsskyldig för importmomsen
• Allmänna villkor och kassatexter som visar kundens roll som importör
• Fakturor och betalningsavräkningar som stämmer med flödet

Dessa handlingar samlar vi i ett dokumentationsunderlag du kan lägga fram för myndigheterna.

Vad som förändras de närmaste åren

• Tull: den fasta tullen på 3 euro per artikel är en övergångslösning till och med den 1 juli 2028; därefter gäller normala tulltariffer för småsändningar.
• E-fakturering i Sverige: något nationellt krav på e-faktura mellan företag finns ännu inte. E-fakturadirektivet infördes den 1 april 2019 och gäller fakturering till offentlig sektor vid upphandling. Regeringen utreder hur ViDA ska införas i svensk rätt och om e-faktura och digital rapportering ska bli obligatoriska även inhemskt; utredningen ska vara klar den 30 november 2027.
• ViDA: paketet ”VAT in the Digital Age” är beslutat genom direktiv (EU) 2025/516. E-fakturering i harmoniserat format och digital rapportering blir obligatoriska för gränsöverskridande EU-transaktioner den 1 juli 2030; reglerna om en enda momsregistrering införs i huvudsak den 1 juli 2028.

Vi följer utvecklingen och hör av oss om din modell behöver justeras.

Vanliga frågor om Sverige

Måste kunden betala moms vid leveransen, och gäller detta även via Amazon?

Är kunden importör och sändningen inte går via IOSS betalar kunden importmoms, tull och oftast en förskotteringsavgift vid leveransen – kommunicera det före köpet. Via marknadsplats gäller ofta annat: vid sändningar upp till 150 euro anses plattformen enligt 5 kap. 5 § ML ofta själv ha levererat varan och redovisar momsen.

Jag har tagit ut svensk moms trots att leveransen var gjord utomlands. Vad gör jag nu?

Två saker behöver hanteras: rättelsen bakåt, inklusive moms som felaktigt debiterats enligt 16 kap. 23 § ML, och omställningen framåt. Båda ser vi på i analysen.

Behöver jag en svensk adress eller ett momsombud?

Någon svensk adress krävs inte. Men är du etablerad utanför EU och Norden och betalningsskyldig för moms här ska du enligt 6 kap. 2 § skatteförfarandelagen företrädas av ett momsombud godkänt av Skatteverket. Dessutom behövs normalt ett indirekt tullombud, eftersom en aktör utanför EU inte kan vara deklarant. För producentansvaren gäller egna ombudskrav.

Vad händer efter den 1 juli 2028?

Från det datumet är det enligt direktiv (EU) 2025/1539 alltid leverantören eller den plattform som anses vara leverantör som ska betala importmomsen vid distansförsäljning av importerade varor; den särskilda ordningen där kunden betalar upphör. Fram till dess är strukturen tillämplig, och omställningen planerar vi i god tid tillsammans med dig. Den som har ordning i dag har försteget att dokumentation, fakturor och butiksinställningar redan stämmer.

Nästa steg

Vi granskar kostnadsfritt vilken behandling som gäller för ditt varuflöde och om strukturen håller mot svensk praxis.

Så går det till: du skickar dina nyckeluppgifter, vi granskar leveranskedja, transportväg och målmarknader och hör av oss inom 48 arbetstimmar med en bedömning. Passar upplägget inte in i ramverket säger vi det också.

Säljer du även till andra marknader? Danmark · Finland · Tyskland · Nederländerna · Polen · alla 27 landsidor

Starta din kostnadsfria momsanalys · VAT Fix: så sätter vi upp strukturen · Rådgivning om OSS och IOSS · 25 frågor från dropshippare · Kontakt